Rapport från fältet

Min man är fantastisk. Det senaste året har nog varit det mest utmanande, svåra och intensiva året i hela hans jobbkarriär, men också det mest spännande. I augusti förra året blev han ansvarig för att koordinera katastroferna i Östafrika på Internationella Röda Kors Federationen i Nairobi. Andreas roll är att vara länken mellan operationerna och Geneve och de som är beredda att finansiera insatserna eller skicka material, personal eller förnödenheter.

Det var meningen att han skulle koordinera från sitt skrivbord, men ganska snart blev det tydligt att för att göra ett bra jobb så måste man dels förstå hur operationerna fungerar och dels träffa folk på plats. Han har rest mycket de senaste månaderna, framför allt till Burundi, Rwanda och Tanzania. Andreas pratar också mycket i telefon. När det var översvämningar i Nairobi för några veckor sedan var han här i Lubowa och strax efter att ett flervåningshus kollapsade började hans telefon ringa och mejlen trillade in. Ansökningar ska skrivas, chefen ska briefas, teams ska sättas samman, folk ska underrättas och relationer ska hanteras. Andreas lugna och personliga stil blir ovärderlig i en sådan situation och Röda Korsets maskineri kan sättas igång. Röda Korsets personal är först på plats för att rädda liv och samtidigt påbörjas planeringen för den långsiktiga insatsen och allt efterarbete som krävs när människor dör och tusentals människor blir hemlösa.

I förra veckan var Andreas bland annat i Tanzania i flyktinglägret Nyaragusu. Det är det största och äldsta lägret i Tanzania. Det etablerades för tjugo år sedan i samband med flyktingkrisen i Kongo. I och med inbördeskriget i Burundi blev lägret överbefolkat och sedan i höstas har Andreas arbetat med att öppna ett nytt läger dit många får flytta. Idag bor det 130 000 människor i Nyaragusu, 63 000 Kongoleser och 67 000 Burundier. Just nu har flyktingströmmarna minskat något, men det kommer fortfarande 100 – 150 nya Burundier varje vecka. Situationen i Burundi är fortsatt osäker och Röda Korset måste ha en ständig beredskap att ta emot nya strömmar. Samma osäkerhet råder om situationen i Kongo som nu går mot val. Rätt som det är smäller det till och då måste personal, vatten, boende, mottagning och kokmöjligheter finnas på plats.

Beredskap är a och o i Röda Korsets verksamhet. Här har ett internationellt hälsoteam flygit in till lägren i Tanzania för att bedöma hälsosituationen och förmågan i lägren att både motverka sjukdomsutbrott och ta hand om befolkningen i lägren. Deras bedömning kommer ligga som grund för finansiering, personaltillsättningar och hur operationen ska planeras och ledas.

Lilla sjukstugan i Nyaragusu tar emot 230-250 patienter om dagen. Mellan 500 och 600 bebisar föds varje vecka i lägret.

Röda Korset och UNHCR driver lägren tillsammans. UNHCR planerar och organiserar boendet medan Röda Korset driver sjukvården i det här lägret. Husen som funnits i lägret längst har blivit mer permanenta och är byggda av lera medan de nya är gjorda av pålar och tält.

Flyktingströmmarna från Burundi till Tanzania är en av över tjugo operationer som Andreas koordinerar just nu. Den är stor och allvarlig och så oerhört bortglömd i resten av världen. Att stötta, koordinera och underlätta för alla proffesionella Röda Korsare att göra ett bra jobb att få ordning på logistik, sjukvården, vattenförsörjning, familjeåterföreningen och psykosocialt stöd är Andreas viktigaste uppgift. För det mesta gör han det från sitt kontor i Nairobi, ibland måste han åka ut i fält men oftast sköter han allt över telefon. På en gammal samsung med rispat glas och foto på sina barn som bakgrund.