Empowerment är ett strålande begrepp. Sossarna försökte en gång mynta egenmakt. Båda säger vad det handlar om. Att människor utan makt ska kunna ta sig makt. Ibland med hjälp. Det är det Jocke Nyberg pratar om (nedan i inlägg om ”hur gör man då”) och det är det som Röda Korset gör praktik av. Andreas kan berätta hur.
” I Bwaise i norra Kampala rinner vatten in i bostadshusen, skolan, butikerna och utedassen varje gång det regnar. Under regnperioden kan vattnet i husen bli upp till en meter djupt. Människorna har försökt bygga igen dörrar och fönster och byggt upp sängarna på sten eller stålställningar så att de ligger som i en våningssäng precis under taket. De har byggt på en extra nivå på utedassen så att de ska kunna användas även vid de återkommande översvämningarna. Ändå händer det allt som oftast att vattnet tar med sig skräp, avföring och allt annat och fördelar ut det i slumområdet.
Det är ett vägbygge i närheten som nu stått still i över tre år som skapar översvämningarna. Familjer som tidigare varit stolta ägare av lite mark och ett enkelt hus har varit tvungna att överge sina hem. Inte för att det svämmar över till bröst höjd utan för att de helt enkelt rasat under de ständiga påfrestningarna. Andra bygger upp, bygger på, lappar och står ut med malaria, tyfoid och andra vattenburna sjukdomar.
Skolan är ganska nyrenoverad med en fin lekpark utanför. Men den är stäng på grund av översvämningarna vilket innebär att barnen är hänvisade till privata alternativ i närheten. Även om dessa bara kostar 500 kr per termin så finns det ingen som har råd med att låta barnen gå i skolan. Då är det lätt att börja hänga runt de billiga hotellen i området. Det är hotell där handelsmännen när de ska sälja sina varor på den stora marknaden precis i närheten. Fattigdom, brist på annat och närheten till hotellen leder barnen och ungdomarna, både pojkar och flickor in i prostitution. I bland genom att naken sjunga karaoke på olika barer.
De vuxna har också svårt att försörja sig. De säljer vidare frukt från handlare, gör små skålar i lera, en äldre man gör läderskor och en kvinna samlar på bananskal som hon sedan säljer som djurfoder. De föräldralösa barnen samlar skrot som de sedan säljer och har de tur kan de stjäla något glas från en bilbackspegel och sälja det på marknaden. Men trots att människorna i Bwaise lever ett tufft liv så känns det säkert och nästan gemytligt att gå omkring i stadsdelen. Det är nästan bara kvinnor och barn som tillbringar sitt liv i Bwaise. Många kvinnor lever själva med sina barn. De män som finns kvar kör Boda Bodas, den populära motorcykeltaxin, eller helt enkelt är borta stora delar av dygnet. Men den värme och styrka som dessa kvinnor utstrålar vittnar om en enorm inneboende kapacitet att överleva, men också att hjälpas åt att skapa förbättringar. En del av dem sparar pengar i kollektiv. Varje månad lägger de in pengar i gemensamma potter. I ett rotationssystem delas sedan pengar ut till en person i kollektivet i taget vilket i bästa fall blir en liten grundplåt, antingen bara för att överleva, men i bästa fall en investering som kan leda till ett lite bättre liv eller skola förbarnen.
Här har nu Röda Korset, genom ICCB, påbörjat ett arbete där invånarna själva får identifiera de viktigaste behoven. Är det att barnen får gå skolan? Är det att bygga avrinning och diken? Tillgång till färskvatten? Försörjningsmöjligheter? Och vilken kapacitet har befolkningen att initiera, driva och hålla ut i förändringarna? Vi initierar varje projekt med en studie, VCA-studie, där vi lyssnar, analyserar och bedömer vilka insatser som kan göras för att skapa makt att på lång sikt skapa ett värdigare liv.”
Det är processen som skapar den långsiktiga egenmakten. Vetskapen om att det går om vi går samman. Och det börjar alltid med att få artikulera sig, att få tänka högt, vrida och vända, tänka efter och resonera om vad är problemen egentligen och vad kan vi göra åt dem? Röda Korset lyssnar, antecknar, bidrar med viss startfinansiering, men det är befolkningen som gör jobbet, organiserar sig och hittar lösningarna. Det måste vara där det börjar. I empowerment. Det låter flummigt, men det är det mest basala av allt. Och ett steg som aldrig får hoppas över.
livetiuganda 