I fyran har alla barnen i läxa att läsa 20 minuter om dagen. På vilket språk man vill. Tyst eller högt. På den nivå man är på. Teos lärare har sett att hans inlärning i skolan har tagit hästkliv. På de globala testerna (inom IB) har Teo den brantaste kurvan uppåt.
Läsning gör all skillnad. Det ger ett ordförråd, grammatisk förståelse och en känsla för språket. För våra barn har naturligtvis vårt tjat om att de måste läsa mycket handlat om att de ska snabbt lära sig ett nytt språk. Men det handlar också om att de ska kunna ta till sig all undervisning och känna att de kan uttrycka vad det är de vill säga. Vara sig själva på ett nytt språk så att de får en chans att utveckla sin identitet. Det sociala språket kommer långt före det akademiska. Efter ett par år på engelska är båda otroligt socialt fingerfärdiga och kan uttrycka sig fantastiskt när de själva får välja vilka ord de använder. Men rent akademiskt är de fortfarande inte i mål. Forskning visar att det tar 5 – 7 år att få ett ordförråd och grammatiska finesser på plats för att kunna nå sin fulla potential i studierna.
Tänk själv att som tioåring behöva förstå ett ämne som hur vi använder våra globala resurser på ett nytt språk. Vi får hem vokabulärlistor som jag själv måste slå upp halva listan i ett lexikon. Fossil fuel, geothermal heating system, circuits. De hade i uppgift att bygga ett energieffektivt hus med minst två energikällor. Teo valde tre: pelletsbrännare, vindsnurra och solenergi. Hans hus ligger i Schweiz och därför var han också tvungen att tänka igenom taklutning, isolering, golvmaterial och treglasfönster. Projektet var måhända något arbetsintensivt, men otroligt lärorikt. På engelska.
Det blir så mycket roligare när man känner att man kan hantera språket. De 20 minuterna om dagen har gett resultat och Teo har nu nått årskursens nivå i läsning. Då börjar vi mer medvetet varva engelska och svenska. Just nu läser han Calcio Amore – Drömmen av Marcus Birro. ” Kärleken till Serie A, till Roma och till Italien skiljde ut Daniel. I laget var det bara bröderna el Jaad som följde den italienska ligan lika passionerat som han själv. De flesta andra hade fastnat för tv-spelsgrafiken i Premier League eller de skickliga sidledspassarna i Barcelona.” Teo stannar upp och avstavar och tänker vid ord som kärleken, skiljde, bröderna, följde, passionerat, själv, fastnat, tv-spelsgrafiken, skickliga och sidledspassarna. Orden som serie A, Roma, Italien, Daniel, el Jaad, Premier League och Barcelona stannar han inte ens upp vid utan tar hela ordet med rätt uttal utan att tänka efter.
Det är klart att han själv märker skillnaden. Han förflyttas tillbaka ett år i tiden på svenska och läser igen med samma möda som han gjorde på engelska i början av fyran. Jag ritade just en bild för honom: ett svenskt barn som bara kan svenska har kanske 10 000 ord som han förstår och kan läsa. Teo har kanske 6000 svenska ord som han kan. Plus 3000 aktiva på spanska. Och så kanske 5-6000 på engelska nu. I inget av språken når han en som utvecklats inom en språkgrupp hela sitt liv. Men TOTALT har han en språkförståelse på 15000 ord! Vissa ord kan han bara på ett språk (som fossil fuel) och flera kan han på alla tre språk. Det är en oerhörd tillgång.
Jag sitter med i en grupp på skolan som utvecklar modersmåls- och språkundervisningen i låg- och mellanstadiet. Jag hade förmånen att inför hela lärarkollegiet berätta om vår familjs språkupplevelser och hur det är att komma in i nya sammanhang på nya språk. Det pågår nu febril aktivitet med att hitta nya arbetsformer, utöka läsningen, utbilda föräldrar och göra schemaändringar så att barnen med annan språkbakgrund snabbt börjar trivas och kan ta till sig undervisningen och nå sin potential så fort det går. Till hösten ska vi organisera modersmålsgrupper med högläsning, berättarstunder och för de äldre handledning i att utveckla sitt modersmål online. Det är kämpigt att som barn behöva utveckla alla sina språk parallellt. Men forskningen är entydig: det är bara med ett rikt modersmål som andra- och tredjespråket kan bli tillräckligt rikt för att ta till sig undervisningen.
Så, vi fortsätter öva på att skilja på å, ä, ö. När vokalerna blir korta och det där sch- ljudet… Varför låter skiljde och själv likadant men stavas olika? Finns det överhuvudtaget några regler för det?
livetiuganda 